Tävlade ju som sagt idag (söndag). Första gången jag åker iväg till en annan klubb faktiskt. Så det var intressant! Blir väldigt sällan nervös, näst intill aldrig faktiskt vilket också är väldigt skönt, så jag kunde koncentrera mig på allting annat. Vi gick upp tidigt och åkte upp till stallet. Fixade det sista med transporten, lastade in alla saker och lastade sedan på Mårten och drog iväg.

När han kom ut på den nya klubben där blev han lite spänd men verkade mest nyfiken på allting. Det var ganska lugnt för vi kom tidigt, och det var väldigt bra för då kunde han vänja sig lite långsamt utan allt stim runt omkring. Gick runt med honom och checkade läget lite och gjorde sedan i ordning honom och hoppade upp. Han kändes fortfarande lite spänd och jag tänkte att det aldrig skulle gå.

Började rida fram i ridhuset där framridningen var och han kändes jättestissig. Kollade på allt annat och sprang bara med huvudet rakt upp i luften. Men jag brydde mig inte så mycket om det. Gick ut för att lugna ner honom lite efter att vi galopperat litet. Red runt och försökte bara få honom lugn och till slut lyckades jag. Han kändes mycket finare och mjukare och blev trevligare att rida. Red in på framhoppningen igen och hoppade lilla två gånger, rättuppståendet en gång och sedan oxern två gånger. Han kändes faktiskt väldigt fin hela tiden i anridningarna så det var skönt.

Gick ut och sen red jag runt och väntade på min start. När vi kom in på tävlingsbanan spände han till sig lite igen och började gnägga efter andra hästar. Han brukar göra det när han tror han är ensam men sen insåg han nog att det var en annan häst inne på banan också och när jag väl fick startsignal var han jättefin. Han hoppade alla hinder bra, men vi hade tur på trean då han slog i med alla hovarna. Men den låg kvar. Hela banan flöt på bra, vi kom inte helt perfekt till hindrena men det kändes liksom bra ändå. Men sen till sista hindret så la jag honom helt åt helvete och jag trodde verkligen inte att han skulle hoppa. Men kämpe till häst jag har tog han sig över, dock rev vi det hindret men det gjorde inte mig någonting! Hoppade vattenmatta för första gången i mitt liv med honom också. Han titta lite men tvekade aldrig.

Är jättenöjd med honom! Han skötte sig så fint inne på banan och kändes så fin nästan hela tiden under framridningen så jag är så jäkla stolt över min häst! Så kul!

Fina vän!