Hej bloggen. Den senaste veckan har Mårten varit igång på riktigt för första gången sedan han skadade sig. Har ridit varje dag förutom en, då han fick vila. Det var länge sedan som jag hade ett sådant sug efter att rida som jag har nu, även om det inte alltid går bra. Har dock mestadels tillbringat tiden i skogen, med Karro. Vi har så galet roligt när vi rider ut, och har hittat så fina nya vägar så det är svårt att hålla sig borta därifrån. 

 

Tisdag - lördag så har jag ridit i skogen eller på vägarna runt omkring stallet. Tre dagar med Karro och två dagar ensam. Ridpasset idag tillbringade jag på banan. Har provat ett nytt bett den senaste veckan också, ett tredelat bett i mässing som ska göra att hästarna tuggar lite mer på bettet. Mårten har fungerat bra på det och det har skummat fint runt munnen på honom under alla ridpass. 

 

Idag red jag som sagt på banan, för första gången på länge. Jag har hållt mig därifrån så mycket jag har kunnat senaste veckorna främst för att jag inte riktigt får bot på våra problem. Jag får inte Mårten att komma till arbete så väl som han ska på ridbanan och väljer därför att rida ut istället där det faller mer naturligt till arbete. Idag tog jag på gummisnodden för att försöka visa honom framåt neråt med huvudet. Annars brukar det ta nästan en timme innan Mårten slappnar av och börjar sänka huvudet, vilket kan vara lite krångligt under ett ridpass på banan. Men, gummisnodden fungerade bra och han hittade en bra form tidigt i passet och kunde koncentrera sig på mig och vad jag ville. Det kändes inte klockrent direkt, men det var ett steg närmare än där vi har varit innan. 

 

Jag känner att jag verkligen behöver träna för tränare och hitta tillbaka till den fina ridbarheten som Mårten hade under sommaren 2012. Då flöt det på och allt kändes inte tungt som det gör nu. Jag tror och hoppas på att vi kan hitta tillbaka till ridningen som vi hade då, och sedan utveckla den! Nu gäller det bara att jag hittar alla muskler också, och börjar träna upp dem. Träning utanför stallet vore ju inte allt för fel, så det ska jag försöka komma igång med inom den närmsta tiden.

 

 

Hej! Vi hade tänkt sälja en del saker som vi inte använder längre. Allting säljs för låga priser och är i bra skick. De skavanker som finns syns på bilderna, eller är utskrivna under dem. Eftersom att vi är två stycken som säljer av är det två olika telefonnummer ni kan kontakta oss på. Priser under 100kr är ej prutbara. Först till kvarn gäller och avhämtning inom Växjö. Kan tänkas skickas med post, men då betalar köparen frakt och pengar förs över innan ivägskick. Allt tvättas innan köp.

 

Ni når oss enklast på sms.

 

Hej! Vi hade tänkt sälja en del saker som vi inte använder längre. Allting säljs för låga priser och är i bra skick. De skavanker som finns syns på bilderna. Eftersom att vi är två stycken som säljer av är det två olika telefonnummer ni kan kontakta oss på. Priser under 100kr är ej prutbara. Först till kvarn gäller och avhämtning inom Växjö. Kan tänkas skickas med post, men då betalar köparen frakt och pengar förs över innan ivägskick. Allt tvättas innan köp.

 

Ni når oss enklast på sms.

 

 

Idag satt jag upp på Mårten för första gången på några dagar. Det kändes skönt. Av någon anledning är det näst intill alltid lite motigt att rida innan jag börjar göra i ordning hästen. Det tar liksom emot. Förstår inte varför?! Det känns ju alltid bra när jag väl har kommit upp. Sjukt irriterande. Får alltid ha i huvudet att det blir bättre när jag väl har kommit upp.

 

Valde att rida ut idag, då herr M var fruktansvärt spänd och uppe bland molnen när jag tog in honom från hagen. Hade först bara tänkt rida en kort runda, bara för att det är så förbannat kallt, men tog en längre runda ändå till slut. Vi hade det väldigt trevligt för det var då inte lika farligt ute på vägarna som det tydligen vart vid hagen... Mårten trippade på och frustade glatt med öronen spikrakt framåt mest hela tiden. Han kan vara allt bra söt ibland. 

 

Väl tillbaka till stallet hade mina ben förfrusit till den milda grad att det gjorde ont i dem på riktigt och jag fasade att hoppa av. Jag överlevde dock detta och kom av hel. Mårten nöjd, Frida nöjd = bra ridtur. Idag fick jag även ett sådant infall av längtan till sommaren. Helt sinnessjukt vad jag vill ha sommar, helst nu.

 

Det här är livskvalité. Solen i ögonen på bästa kompisens rygg.

Hej bloggen. Idag var det friseringsdags med Mårten. Egentligen har det varit det allt för länge men jag är lite lat och har inte riktigt tagit tag i det. Dessutom har jag inte heller haft någon anledning till det eftersom vi bara rider hemma och för ingen annan än djuren i naturen. Men, idag blev det av i varje fall, och Mårten stod som en pärla under hela tiden. Halvsov lite ibland och lyssnade efter traktorn som höll på att köra bort gödslet på gödselplattan. Duktig pålle!

 

 

Efter friseringen red jag på banan. Jag höll även till där igår och gjorde samma övningar som idag. Igår satt jag och letade lite på internet efter övningar som lossar upp hästen och får den att lyssna bra för hjälperna. Jag hittade en övning där du gör om en volt till en liten fyrkant istället, och vänder vid varje hörn lite som en bakdelsvändning för att sedan rakrikta till nästa hörn. 

 

Övningen passade oss jättebra och när vi hade gjort den några gånger och fått lite kläm om hur den skulle vara så var det utan problem för Mårten, och visst märktes det resultat. Han tuggade på bettet, blev lyhörd för mig och arbetade på fint i både trav och galopp efter skritten sedan. Den här övningen går att göra i alla gångarter, men jag har enbart gjort den i skritt än så länge. Förhoppningsvis är det en dag då vi klarar den i både trav och galopp men den dagen är icke kommen ännu! 

 

Idag red jag bara i skritt och trav och Mårten kändes helt okej i slutet. Hade velat rida ett tag till och verkligen mjuka upp honom så han blev helt loss, men jag hade lite tidspress och ville gärna inte rida för länge då. Imorgon och helgen kommer vara ganska fullt upp för mig, men på måndag ska vi nog fortsätta på samma kula!

Idag har jag och Mårten tagit en promenad runt byn. Det gick över förväntan och han lyssnade så fint. Blev lite exalterad några gånger men glömde inte bort att jag vart där. Han är så söt min lilla pålle. Tog även en sovmorgon idag och gick inte upp förrän tio över nio! Kors i taket. 

 

Senare i eftermiddag ska jag och fylla i min tatuering på armen, det ska bli skoj! Den kommer bli som ny och så fin. De som känner mig vet att jag vill göra många tatueringar, men bara har kommit till tre än så länge. Den jag ska fylla i idag vart min första, och också den största jag har. Den gjorde jag för två år sedan, precis när jag hade fyllt 18. Drömmen är när min vänstra arm ska vara täckt med bläck från axel ner till handleden. Mmm!

 

God förmiddag. Hur mår världen idag? Jag själv har haft en lugn och trevlig förmiddag i soffan tillsammans med god frukost, TV, Heartland och lite jobbokningar. Jag ska fortsätta min dag med att göra om bloggen, en lunchdejt, stallet och sedan vidare till mitt andra hem. Jag tror att dagen kommer bli ganska fin även om den var lite svajig till en början. 

 

Jag hade tänkt börja använda bloggen lite mer. Uppdatera om vad som händer hos mig och Mårten. Kanske inte varje dag men i alla fall någon gång då och då, mest för att jag ska kunna kolla tillbaka och se vart vi var vid den här tidpunkten och så. Jag tror det kan bli bra, men det kräver att jag också har viljan och inspirationen att fortsätta.

 

Just nu har jag en bloppis som ligger ute här på bloggen. Det är jag och min stallkamrat Alice som vill sälja grejer som vi längre in använder men som ändå är fruktansvärt synd att slänga bort. Uppdaterar så fort det blir en förändring.

 

Hallå bloggen. Idag har jag varit ledig, så skönt. Mårten skulle motioneras och hade hur mycket tid som helst till det innan det skulle bli mörkt. 

 

Jag lovade att ta insläppt idag, och när jag visade mig i stallet och visslade på hästarna blev Mårren alldeles galeb. Han for upp och ner som en jojjo och galopperade så leran skvätte runt omkring. När han kom in i stallet var han lerig över hela benen och upp på magen. Eftersom att han var så sprallig valde jag att longera Mårren med pessoaselen idag. Han skötte sig till en början jättebra, men när vi bytte varv flög koncentrationen iväg.

 

Hästar har två olika hjärnhalvor som är väldigt olika varandra, vilket gör att de kan göra en sak utan problem när man står på höger sida, men tycker det är jättejobbigt när man sen byter sida. Mårten är ett praktexempel på det här. Jag har dock börjat fundera lite på om han kanske inte ser lika bra på ena ögat.. Han är lite glosögd på ena ögat och det är nästan alltid den sidan han reagerar på. Men jag tvivlar lite på att det faktiskt är så, men jag ska ändå ha det i åtanke... 

Hej bloggen. Tänkte skriva ner lite vad jag och Mårten har gjort de senaste dagarna. Skriver allt i punktform, bara för att det blir enklast så. 

 

Jag och Karolina från stallet var ute och red en lite längre runda. Vi utforskade ridvägarna runt omkring oss för att försöka hitta en ny runda att rida. Vi red in på alla skogsvägar vi kunde hitta och hittade både bra klätterbackar, mysiga skogsvägar och älgkadaver. Det sistnämnda var minst trevligt skulle jag väl vilja påstå...

Till slut hittade vi i alla fall en jättefin runda som kommer vara trevlig att rida året runt tror jag. En lite längre, men ändå inte för lång. En perfekt mysrunda helt enkelt!

 

Även den här dagen red jag och Karro ut. Vi gillar att skritta ut i skogen och träna hästarna på ett sätt som man inte kan göra på banan. De lär sig att lyfta på benen och bygger muskler som är väldigt svåra att bygga upp någon annanstans. Vi tror väldigt starkt på att just rida mycket i varierad terräng med varierade underlag. 

Hur som helst så var tanken att vi skulle rida till en ganska nybyggd väg och utforska den (för att helt enkelt se om vi kunde komma runt, tillbaka hem igen). Tyvärr var inte vägen färdigbyggd utan de hade bara gjort den en liten bit, och efter där var det ganska så blött i marken vilket gjorde att Karros häst sjönk en del och vi vågade inte fortsätta, utan vände om och red hemåt igen. 

När vi hade kommit en bit på grusvägen hem blev hästarna helt plötsligt livrädda för något och slängde sig iväg framåt i galopp. Jag tittade bak och såg en liten jakthund komma springandes mot oss. Hon trodde helt enkelt att våra hästar var älgar och hade fått upp spår på oss. För alla som vet någonting om jakt vet dem att jakthundar sällan springer ifrån ett byte när dem väl har hittat det, vilket resulterade i att den här hunden bara gick efter oss och skällde hela tiden. Som tur väl är våra hästar vana vid hundar och lugnade snabbt ner sig. Vi bestämde oss för att vänta in ägaren till hunden, och efter några minuter så kom dem. Allt gick bra och vi begav oss hemåt igen.

 

Den här dagen valde jag att bara skrittjobba Mårten på banan. Det var skymning och jag tänkte inte rida speciellt länge, utan rida intensivt och kort istället. Mårten skötte sig bra och det gick helt okej. Han är lite mörkrädd och har varit lite ängslig på banan egentligen hela hösten, så jag ville helt enkelt bara ha honom avslappnad och med tankarna på annat än läskiga saker. Jobbade med öppnor, slutor och skänkelvikningar för att få honom mjuk i sidorna och avslappnad. Avslutade när han lyssnade bra.

 

Jag och Ina red ut i skogen. Ina äger stallet som jag hade Mårten i innan och kan Hågeryd och närliggande byar utantill. Hon är superduktig i skogen och en riktig klippa. Vi hade det väldigt trevligt och mysigt och hästarna var pigga och glada. Tyvärr så gick Ina och hennes häst ner sig i skogen, och satt fast en stund innan hästen lyckades komma upp igen (sjöng ner med tre ben ända upp till magen), men det gick bra och hon skadades inte som vi kunde se. Det var lite turbulent och nervöst precis då, men efteråt sedan hade vi det trevligt åter igen! 

 

Idag har Mårten fått vila då han har gått så långa pass de senaste dagarna (borträknat lördag). Han har gått i hagen hela dagen och var nöjd och glad för att komma in till stallet och höet.

 

Då var det ett nytt år, igen. Känns inte riktigt lika klyschigt som det brukar göra, av någon anledning. Jag har bestämt mig för att verkligen ändra på saker och ting i år. Fastän man kanske säger så varje år. Men jag har verkligen insett vad som får mig att må bra, och det ska jag inte kasta bort i år. Inte för någon. 2014 ska bli första året när jag tar hand om mig själv istället för alla andra. Jag ska inte glömma bort andra totalt, men jag har fått veta på det hårda viset vilka det är som ställer upp och finns där på riktigt, och inte bara när det passar dem.

 

Jag ska ägna mer tid åt min häst, och ta vara på ögonblicken med honom. Efter hans skada i våras insåg jag att han betyder mer än vad jag någonsin har trott för mig, och det ska jag också visa honom. Inget mer att jag inte orkar rida, flera dagar i rad. Jag mår bra av att rida, och det gör även min häst. 

 

Jag ska helt enkelt se till att jag, min häst och endast de närmsta personerna ska ha ett bra år. Det bara ska bli så.