Hej! Vi hade tänkt sälja en del saker som vi inte använder längre. Allting säljs för låga priser och är i bra skick. De skavanker som finns syns på bilderna. Eftersom att vi är två stycken som säljer av är det två olika telefonnummer ni kan kontakta oss på. Priser under 100kr är ej prutbara. Först till kvarn gäller och avhämtning inom Växjö. Kan tänkas skickas med post, men då betalar köparen frakt och pengar förs över innan ivägskick. Allt tvättas innan köp.

 

Ni når oss enklast på sms.

 

 

Idag satt jag upp på Mårten för första gången på några dagar. Det kändes skönt. Av någon anledning är det näst intill alltid lite motigt att rida innan jag börjar göra i ordning hästen. Det tar liksom emot. Förstår inte varför?! Det känns ju alltid bra när jag väl har kommit upp. Sjukt irriterande. Får alltid ha i huvudet att det blir bättre när jag väl har kommit upp.

 

Valde att rida ut idag, då herr M var fruktansvärt spänd och uppe bland molnen när jag tog in honom från hagen. Hade först bara tänkt rida en kort runda, bara för att det är så förbannat kallt, men tog en längre runda ändå till slut. Vi hade det väldigt trevligt för det var då inte lika farligt ute på vägarna som det tydligen vart vid hagen... Mårten trippade på och frustade glatt med öronen spikrakt framåt mest hela tiden. Han kan vara allt bra söt ibland. 

 

Väl tillbaka till stallet hade mina ben förfrusit till den milda grad att det gjorde ont i dem på riktigt och jag fasade att hoppa av. Jag överlevde dock detta och kom av hel. Mårten nöjd, Frida nöjd = bra ridtur. Idag fick jag även ett sådant infall av längtan till sommaren. Helt sinnessjukt vad jag vill ha sommar, helst nu.

 

Det här är livskvalité. Solen i ögonen på bästa kompisens rygg.

Hej bloggen. Idag var det friseringsdags med Mårten. Egentligen har det varit det allt för länge men jag är lite lat och har inte riktigt tagit tag i det. Dessutom har jag inte heller haft någon anledning till det eftersom vi bara rider hemma och för ingen annan än djuren i naturen. Men, idag blev det av i varje fall, och Mårten stod som en pärla under hela tiden. Halvsov lite ibland och lyssnade efter traktorn som höll på att köra bort gödslet på gödselplattan. Duktig pålle!

 

 

Efter friseringen red jag på banan. Jag höll även till där igår och gjorde samma övningar som idag. Igår satt jag och letade lite på internet efter övningar som lossar upp hästen och får den att lyssna bra för hjälperna. Jag hittade en övning där du gör om en volt till en liten fyrkant istället, och vänder vid varje hörn lite som en bakdelsvändning för att sedan rakrikta till nästa hörn. 

 

Övningen passade oss jättebra och när vi hade gjort den några gånger och fått lite kläm om hur den skulle vara så var det utan problem för Mårten, och visst märktes det resultat. Han tuggade på bettet, blev lyhörd för mig och arbetade på fint i både trav och galopp efter skritten sedan. Den här övningen går att göra i alla gångarter, men jag har enbart gjort den i skritt än så länge. Förhoppningsvis är det en dag då vi klarar den i både trav och galopp men den dagen är icke kommen ännu! 

 

Idag red jag bara i skritt och trav och Mårten kändes helt okej i slutet. Hade velat rida ett tag till och verkligen mjuka upp honom så han blev helt loss, men jag hade lite tidspress och ville gärna inte rida för länge då. Imorgon och helgen kommer vara ganska fullt upp för mig, men på måndag ska vi nog fortsätta på samma kula!

Idag har jag och Mårten tagit en promenad runt byn. Det gick över förväntan och han lyssnade så fint. Blev lite exalterad några gånger men glömde inte bort att jag vart där. Han är så söt min lilla pålle. Tog även en sovmorgon idag och gick inte upp förrän tio över nio! Kors i taket. 

 

Senare i eftermiddag ska jag och fylla i min tatuering på armen, det ska bli skoj! Den kommer bli som ny och så fin. De som känner mig vet att jag vill göra många tatueringar, men bara har kommit till tre än så länge. Den jag ska fylla i idag vart min första, och också den största jag har. Den gjorde jag för två år sedan, precis när jag hade fyllt 18. Drömmen är när min vänstra arm ska vara täckt med bläck från axel ner till handleden. Mmm!

 

God förmiddag. Hur mår världen idag? Jag själv har haft en lugn och trevlig förmiddag i soffan tillsammans med god frukost, TV, Heartland och lite jobbokningar. Jag ska fortsätta min dag med att göra om bloggen, en lunchdejt, stallet och sedan vidare till mitt andra hem. Jag tror att dagen kommer bli ganska fin även om den var lite svajig till en början. 

 

Jag hade tänkt börja använda bloggen lite mer. Uppdatera om vad som händer hos mig och Mårten. Kanske inte varje dag men i alla fall någon gång då och då, mest för att jag ska kunna kolla tillbaka och se vart vi var vid den här tidpunkten och så. Jag tror det kan bli bra, men det kräver att jag också har viljan och inspirationen att fortsätta.

 

Just nu har jag en bloppis som ligger ute här på bloggen. Det är jag och min stallkamrat Alice som vill sälja grejer som vi längre in använder men som ändå är fruktansvärt synd att slänga bort. Uppdaterar så fort det blir en förändring.

 

Hallå bloggen. Idag har jag varit ledig, så skönt. Mårten skulle motioneras och hade hur mycket tid som helst till det innan det skulle bli mörkt. 

 

Jag lovade att ta insläppt idag, och när jag visade mig i stallet och visslade på hästarna blev Mårren alldeles galeb. Han for upp och ner som en jojjo och galopperade så leran skvätte runt omkring. När han kom in i stallet var han lerig över hela benen och upp på magen. Eftersom att han var så sprallig valde jag att longera Mårren med pessoaselen idag. Han skötte sig till en början jättebra, men när vi bytte varv flög koncentrationen iväg.

 

Hästar har två olika hjärnhalvor som är väldigt olika varandra, vilket gör att de kan göra en sak utan problem när man står på höger sida, men tycker det är jättejobbigt när man sen byter sida. Mårten är ett praktexempel på det här. Jag har dock börjat fundera lite på om han kanske inte ser lika bra på ena ögat.. Han är lite glosögd på ena ögat och det är nästan alltid den sidan han reagerar på. Men jag tvivlar lite på att det faktiskt är så, men jag ska ändå ha det i åtanke... 

Hej bloggen. Tänkte skriva ner lite vad jag och Mårten har gjort de senaste dagarna. Skriver allt i punktform, bara för att det blir enklast så. 

 

Jag och Karolina från stallet var ute och red en lite längre runda. Vi utforskade ridvägarna runt omkring oss för att försöka hitta en ny runda att rida. Vi red in på alla skogsvägar vi kunde hitta och hittade både bra klätterbackar, mysiga skogsvägar och älgkadaver. Det sistnämnda var minst trevligt skulle jag väl vilja påstå...

Till slut hittade vi i alla fall en jättefin runda som kommer vara trevlig att rida året runt tror jag. En lite längre, men ändå inte för lång. En perfekt mysrunda helt enkelt!

 

Även den här dagen red jag och Karro ut. Vi gillar att skritta ut i skogen och träna hästarna på ett sätt som man inte kan göra på banan. De lär sig att lyfta på benen och bygger muskler som är väldigt svåra att bygga upp någon annanstans. Vi tror väldigt starkt på att just rida mycket i varierad terräng med varierade underlag. 

Hur som helst så var tanken att vi skulle rida till en ganska nybyggd väg och utforska den (för att helt enkelt se om vi kunde komma runt, tillbaka hem igen). Tyvärr var inte vägen färdigbyggd utan de hade bara gjort den en liten bit, och efter där var det ganska så blött i marken vilket gjorde att Karros häst sjönk en del och vi vågade inte fortsätta, utan vände om och red hemåt igen. 

När vi hade kommit en bit på grusvägen hem blev hästarna helt plötsligt livrädda för något och slängde sig iväg framåt i galopp. Jag tittade bak och såg en liten jakthund komma springandes mot oss. Hon trodde helt enkelt att våra hästar var älgar och hade fått upp spår på oss. För alla som vet någonting om jakt vet dem att jakthundar sällan springer ifrån ett byte när dem väl har hittat det, vilket resulterade i att den här hunden bara gick efter oss och skällde hela tiden. Som tur väl är våra hästar vana vid hundar och lugnade snabbt ner sig. Vi bestämde oss för att vänta in ägaren till hunden, och efter några minuter så kom dem. Allt gick bra och vi begav oss hemåt igen.

 

Den här dagen valde jag att bara skrittjobba Mårten på banan. Det var skymning och jag tänkte inte rida speciellt länge, utan rida intensivt och kort istället. Mårten skötte sig bra och det gick helt okej. Han är lite mörkrädd och har varit lite ängslig på banan egentligen hela hösten, så jag ville helt enkelt bara ha honom avslappnad och med tankarna på annat än läskiga saker. Jobbade med öppnor, slutor och skänkelvikningar för att få honom mjuk i sidorna och avslappnad. Avslutade när han lyssnade bra.

 

Jag och Ina red ut i skogen. Ina äger stallet som jag hade Mårten i innan och kan Hågeryd och närliggande byar utantill. Hon är superduktig i skogen och en riktig klippa. Vi hade det väldigt trevligt och mysigt och hästarna var pigga och glada. Tyvärr så gick Ina och hennes häst ner sig i skogen, och satt fast en stund innan hästen lyckades komma upp igen (sjöng ner med tre ben ända upp till magen), men det gick bra och hon skadades inte som vi kunde se. Det var lite turbulent och nervöst precis då, men efteråt sedan hade vi det trevligt åter igen! 

 

Idag har Mårten fått vila då han har gått så långa pass de senaste dagarna (borträknat lördag). Han har gått i hagen hela dagen och var nöjd och glad för att komma in till stallet och höet.

 

Då var det ett nytt år, igen. Känns inte riktigt lika klyschigt som det brukar göra, av någon anledning. Jag har bestämt mig för att verkligen ändra på saker och ting i år. Fastän man kanske säger så varje år. Men jag har verkligen insett vad som får mig att må bra, och det ska jag inte kasta bort i år. Inte för någon. 2014 ska bli första året när jag tar hand om mig själv istället för alla andra. Jag ska inte glömma bort andra totalt, men jag har fått veta på det hårda viset vilka det är som ställer upp och finns där på riktigt, och inte bara när det passar dem.

 

Jag ska ägna mer tid åt min häst, och ta vara på ögonblicken med honom. Efter hans skada i våras insåg jag att han betyder mer än vad jag någonsin har trott för mig, och det ska jag också visa honom. Inget mer att jag inte orkar rida, flera dagar i rad. Jag mår bra av att rida, och det gör även min häst. 

 

Jag ska helt enkelt se till att jag, min häst och endast de närmsta personerna ska ha ett bra år. Det bara ska bli så.

Det har varit lite drygt på bloggfronten nu igen, men det är främst för att Mårten inte har gjort någonting de senaste dagarna. Sedan promenaden jag skrev om senaste har han gjort följande:

1. Stått inne ca 36 timmar dag pga blåst.

2. Ätit jävla massa hö.

3. Bajsat ner precis hela boxen (och grävt ner det i spånet för att lura mig att han inte alls bajsat mycket först)

4. Gått och skrotat i hagen.

5. Ätit lite mer hö.

6. Lekt med haggrannen.

 

Ni förstår, jag har inte tyckt att något av de ovanstående sakerna har varit sådär superroliga att berätta (ärligt, besparat er den informationen) och har därav inte bloggat. Men inte ska vi gråta över det, för imorgon är det äntligen måndag(!!) vilket betyder sadelutprovning + massage som blev inställd i fredags eftersom det stormade. En av de få gångerna i mitt liv som jag verkligen har längtat efter en måndag. 

 

Så imorgon ska jag återkomma och berätta hur det gick, och kanske kan bjuda på någon bild eller två!

 

Så länge behövde jag vänta på mitt vinterlandskap! Under natten har det blåst och snöat och det ligger decimetervis med snö på vissa ställen här i Småland. Helt galet. Ska åka ut till stallet och se hur det ser ut där ute. Ser fram emot att rida i snö, men tyvärr tror jag att blåsten kommer göra den ritten ganska så jobbig.

 

Massören kunde tyvärr inte komma idag på grund av stormen (fullt giltigt skäl) så hon kommer på måndag istället. Allt avklaras på måndag med andra ord. Ännu mer att se fram emot! Men, mina vänner. Nu hade jag tänkt att klä på mig, borsta tänderna och håret och åka och köpa lite julklappsgrejer och sedan svischa vidare mot stallet.

 

Men det känns ändå helt okej när man sitter med tända ljus och med adventsstjärnan som enda upplysningen (datorn borträknad faktiskt). Klart jag allra helst hade sett att jag inte varit själv, men jag har haft värre kvällar måste jag medge.

    Stormen härjar utanför och det dalar faktiskt lite vitt ner från himmelen. Dock är det ingenting som lägger sig så jag får vänta ett tag till innan jag får mitt vita landskap. Börjar få in julkänslan i kroppen, och längtar efter julklappsinslagning och julgodis. Vet precis hur jag ska slå in mina klappar jag ska ge bort i år, och det känns faktiskt helt okej nu när jag har bestämt vad det är jag ska ge bort.

 

Jag och Karro vart ute och gick med våra hästar i eftermiddags. Det var fruktansvärt. Det var mörkt, kallt, blåsigt och vi piskades av snöblandat regn. Hästarna uppskattade inte promenaden direkt heller, men de vart tvugna att röra på sig! Det kändes som att en promenad var det bästa alternativet just då. Kom tillbaka till stallet helt dyblöt och iskall och Mårten var väldigt glad över att få komma in i sin box igen. Imorgon ska jag dock rida, för sedan kommer massören och ska ge min pålle lite massage. Han har det för bra...

Idag tar det mot att åka till stallet. Inte för att jag inte vill rida, inte för att det är drygt att köra dit, utan för att vädret är fruktansvärt. Det ska tydligen bli storm här idag, och just nu ser det inte speciellt lockande ut att rida i det här vädret. Regn och blåst är nog bland det värsta att rida i. Allt annat brukar vara okej, men just regn och blåst får mig att frysa bara jag tänker på det.

 

Men, det är bara att ta sig i kragen och köra ut. Det blir inte bättre ändå. Right?

Idag red jag en runda ute på vägarna runt omkring stallet i sällskap av min mamma. Mårten var rädd och spänd och hade ingen lust att slappna av en milisekund ens, så det var inte så mycket att hänga i granen det ridpasset faktiskt. Men han har skött sig bra de senaste dagarna, vilket gör att han får gå tillbaka lite i gamla hjulspår någon gång. Man kan inte vara på topp alla dagar i veckan.

 

Imorgon funderar jag på vad jag ska hitta på. Jag vill verkligen ha en sadel att rida i och kan liksom inte riktigt släppa det. Det var så jäkla surt att hon inte kunde komma idag... Men jag får sluta tjata om det helt enkelt, för det går ju icke att göra någonting åt det ändå! 

 

Nu ska jag klä på mig och ta mitt pick och pack och åka till den finaste jag vet. Vi hörs!

Nu har det varit sämre med bloggandet några dagar, men ärligt talat har det inte hänt så mycket. De två senaste dagarna har jag ridit på banan och Mårten har skött sig bra. Imorgon vart tanken att sadelutprovaren skulöe komma ut och jag skulle äntligen få rida i en sadel, men tyvärr fick hon förhinder och hon kommer på måndag nu istället. 

 

Ridpasset idag vart ett bra ridpass. Började på banan direkt, vilket oftast inte är så populärt hos Mårren, men idag var han helt ok redan från start. Jag jobbade mycket skänkelvikningar, och framför allt på böjt spår. Det lösgjorde honom bra och det blev enklare och enklare att flytta honom ju längre tid jag red. 

 

Det jag ofta märker av när han väl är lösgjord i halsen är att han hela tiden tror att han ska böja på den och gå rakt fram, när jag egentligen är ute efter att han ska svänga. Det händer liksom ingenting då när man tar handen utåt och trycker med ytterskänkeln. Men, det blir nog bra till slut det också. 

 

Imorgon får det nog bli en uteritt i väntan på att måndag ska komma. Längtar. Så. Mycket!

 

Jag sitter just nu i mitt rum med tända ljus och Loka och tittar på en video på Karin Warnmarks youtubekanal. Älskar Karin Warnmarks blogg och filmer. Sjukt inspirerande människa. Ska verkligen försöka att ta efter en del av hennes kämparglöd när det gäller träning. Ska försöka komma igång efter jul (har önskat mig gymkort i julklapp).

 

Har varit en omtumlande dag idag med besked som jag inte vet hur jag mår av. Har inga direkta svar så får vänta några dagar/veckor innan jag får veta säkert. Efter det har jag inte en aning hur jag ska gå vidare. Hade behövt prata med honom ikväll, men det får troligen vänta tills imorgon istället. Ska dock ta mig en sväng ut till stallet när min pappa har kommit hem med bilen. Ska leta upp pannlampan här hemma med och ta med ut, så får vi se om vi inte kan ge oss ut på en tur trots mörkret.

 

Det blev ett pass på ridbanan idag. Har faktiskt varit där nere fyra dagar i rad nu, men han behöver verkligen ridas igenom. Skrittade ut en runda först i alla fall, som framskrittning. Väl på banan så skötte han sig fint. Han är lite hängig i handen men han är sådan när han inte riktigt går igenom helt ärligt. Det känns i alla fall helt okej för tillfället, vilket är skönt. Nu väntar jag bara på en ny sadel, helt sjukt vad det börjar bli jobbigt att rida barbacka...

Det är ofta som vi glömmer bort tiden vi har med de som betyder i vårt liv. Vi glömmer bort att verkligen värdera livet som det är värt att värderas. Vi hinner inte ta tid till det vi älskar, för vi stressar hela tiden vidare mot nästa dag, nästa vecka, nästa månad. Vi följer samma mönster och ser precis samma saker. Vi glömmer bort. 

 

Många tycker att jag är rätt löjlig när jag är orolig för framtiden och för att förlora de jag älskar. Och de flesta gångerna tycker jag också jag är det. Tycker att jag överdriver, att jag tänker för mycket, borde slappna av. Men jag är nog rätt glad att jag är sådär överdriven ändå. För tänk om allt det där jag är så fruktansvärt rädd för, faktiskt inträffar? Då kommer jag hata mig själv för att jag inte kysste min kärlek en sista gång innan vi sa hejdå för några timmar, eller så kommer jag ångra att jag inte gav min mormor och morfar en kram, eller att jag inte sa att jag älskade mamma, fastän det är vad jag gör mest av allt. Är det verkligen värt att riskera allt det där, för att inte överdriva? 

 

Det finns så mycket som kan få tiden att ta slut. Inte bara för oss själva, utan för dem vi älskar. Och jag vill aldrig behöva känna att jag kunde gjort så mycket mer, sagt så mycket mer än vad jag gjorde. Jag vill inte stå där, på gränsen att förlora allting och veta att jag inte gjorde tillräckligt. För sorgen kommer finnas där ändå, den kommer förlama tillräckligt ändå, och jag vill i alla fall inte behöva ångra mina sista stunder med människorna jag älskar, någonsin. 

Hallå vänner.

 

Idag har varit en jobbig dag på ett sätt som är lite svårt att förklara. Det har varit en tråkig jobbdag, kanske jag kan förklara det som. Har haft krånglig arbetsuppgift och det har tagit upp typ 90% av mitt tålamod så känner mig smått orkeslös fast ändå rastlös. Galet konstig känsla.

 

Just nu kan jag sumera mitt tillstånd med det här:

Jag vill: Kramas med en fin människa

Jag borde: Ta en renskrubbande dusch.

Jag ska: Åka till stallet och fördriva tiden.

 

 

Idag gick jag en promenix med min pålle som skötte sig utmärkt trots att han inte har blivit riden eller lämnat gården på några veckor! Försökte se om han var halt i skritten, men det är väl kanske inte det enklaste att göra insåg jag, haha... Alla planer inför tisdag är nu klara och jag inväntar bara att dagarna ska gå fort dit så jag får reda på om och vad för något som är fel. Hoppas på det bästa. 

 

Annars händer inte mycket. Eller ja, jag jobbar mest nu men inte mig emot. Pengarna behövs nu när en veterinärräkning kommer samt att jag fortfarande ska betala sadeln. Utgifterna rinner lätt iväg när man har häst, har jag också insett. Men vad mycket man får tillbaka!