Hej. Tänkte uppdatera lite.

I tisdags kändes det inte alls ok. Hela ridpasset kändes som ett enda stort bakslag när det gått så bra ett tag nu. Han ville inte alls släppa till utan gick bara och spände sig och höll emot hela tiden. Kände att träningen inte gav någonting så jag hoppade av och gick med honom istället. Vet inte alls varför han var så himla motsträvig. Kanske var det träningsvärk eller stelhet. Han sätter ju om sina muskler nu så han kanske behövde lite vila. Jag vet inte riktigt.

Igår gick jag i alla fall en promenad med honom. Eller mest gick jag på ridbanan, tog lite kort och övade lite på att han ska följa mig utan att jag behöver dra honom i grimskaftet. I början var han väldigt spänd och tittig på allt utanför banan men sen slappnade han av lite och koncentrerade sig på mig. Men sen mot slutet blev han ännu tittigare och mer spänd och gick mest på tårna och fjantade. Det blåste ju rätt mycket men har aldrig märkt att han reagerat på det innan. Vet inte varför han var så himla hoppig. Gick ut från banan och gick på vägen sen, då var det lite bättre.

Jag åker till skolan om en halvtimme och kommer hem vid fyra sedan. Då tänkte jag åka upp så fort som möjligt och sen rida barbacka på honom idag. Om han inte är allt för hoppig och studsig då vill säga. I så fall tar jag sadeln. Vi får se lite.

Känns som om han har varit i en liten svacka nu de två senaste dagarna. Inte alls som han brukar vara.

Tävlade ju som sagt idag (söndag). Första gången jag åker iväg till en annan klubb faktiskt. Så det var intressant! Blir väldigt sällan nervös, näst intill aldrig faktiskt vilket också är väldigt skönt, så jag kunde koncentrera mig på allting annat. Vi gick upp tidigt och åkte upp till stallet. Fixade det sista med transporten, lastade in alla saker och lastade sedan på Mårten och drog iväg.

När han kom ut på den nya klubben där blev han lite spänd men verkade mest nyfiken på allting. Det var ganska lugnt för vi kom tidigt, och det var väldigt bra för då kunde han vänja sig lite långsamt utan allt stim runt omkring. Gick runt med honom och checkade läget lite och gjorde sedan i ordning honom och hoppade upp. Han kändes fortfarande lite spänd och jag tänkte att det aldrig skulle gå.

Började rida fram i ridhuset där framridningen var och han kändes jättestissig. Kollade på allt annat och sprang bara med huvudet rakt upp i luften. Men jag brydde mig inte så mycket om det. Gick ut för att lugna ner honom lite efter att vi galopperat litet. Red runt och försökte bara få honom lugn och till slut lyckades jag. Han kändes mycket finare och mjukare och blev trevligare att rida. Red in på framhoppningen igen och hoppade lilla två gånger, rättuppståendet en gång och sedan oxern två gånger. Han kändes faktiskt väldigt fin hela tiden i anridningarna så det var skönt.

Gick ut och sen red jag runt och väntade på min start. När vi kom in på tävlingsbanan spände han till sig lite igen och började gnägga efter andra hästar. Han brukar göra det när han tror han är ensam men sen insåg han nog att det var en annan häst inne på banan också och när jag väl fick startsignal var han jättefin. Han hoppade alla hinder bra, men vi hade tur på trean då han slog i med alla hovarna. Men den låg kvar. Hela banan flöt på bra, vi kom inte helt perfekt till hindrena men det kändes liksom bra ändå. Men sen till sista hindret så la jag honom helt åt helvete och jag trodde verkligen inte att han skulle hoppa. Men kämpe till häst jag har tog han sig över, dock rev vi det hindret men det gjorde inte mig någonting! Hoppade vattenmatta för första gången i mitt liv med honom också. Han titta lite men tvekade aldrig.

Är jättenöjd med honom! Han skötte sig så fint inne på banan och kändes så fin nästan hela tiden under framridningen så jag är så jäkla stolt över min häst! Så kul!

Fina vän!

Har fantastiskt roliga saker att berätta från de fyra senaste dagarna. Red lektion i torsdags, hopptränade. Vart sådär sugen på att göra det då jag fick reda på en väldigt jobbigt och tråkig sak precis innan jag skulle upp till stallet, men jag åkte upp och gjorde i ordning Mårten som vanligt ändå.

I början av lektionen var han väldigt stissig, på tårna och jag fick liksom inte igenom mina tygeltag alls. Så min tränare hoppade upp och red honom lite. Var intressant hur han gick under henne, då hon är väldigt duktig. Efter någon stund bytte vi igen, så jag hoppade upp och red. Då kändes han finare men han ville fortfarande inte helt släppa till. Men vi började hoppa fram, han var väldigt springig och på i handen men jag försökte rida på samma sätt hela tiden, inte förändra speciellt mycket i anridningen utan bara vänta ut honom. Det gjorde resultat! Efter kanske fyra språng blev han supermjuk och började jobba igenom sig i kroppen i en stadig och lite lägre form. Så himla skönt!

Så hoppade vi några språng till, upp till 110. Har aldrig hoppat så högt någonsin så det var verkligen roligt! Så härligt att det släppte verkligen.

Var verkligen jättenöjd med honom efter det ridpasset!

På fredagen sen red jag inte, då jag inte hann helt enkelt. Så då fick han vila lite. Vilket han inte precis led utav.

Igår, lördag började jag med att rida ut med en kompis i skogen. Bara skrittade på halvlång tygel och lunkade på. Travade lite på vägen hem men det var bara några meter så det borde knappt få räknas. Red i alla fall in på ridbanan för att bara lossa lite på honom tills idag. Kortade upp tyglarna och han sänkte huvudet direkt. Började jobba i en fin form och jag kunde göra lite vad jag ville med honom. Så himla skönt!

Red inte så länge eftersom jag skulle tävla idag men jag galopperade och travade i båda varven. Dock inte så länge utan ville bara hålla honom avslappnad under hela tiden. Det gick bra!

Tror jag skriver om tävlingen idag i ett annat inlägg, då det blir så långt annars! Men det kommer i alla fall :)

Vet inte om några av er vet om det, men jag har fotograferat en hel del genom mitt liv.
Tänkte visa upp några bilder nu.

'

...och hittade det här! Är det någon som kan gissa vilken häst det var jag vart och provred? ;)

Red som vanligt lektion i tisdags, och det blev efterlängtat dressyr. Jag brukar inte vara stormförtjust i dressyrlektionerna men jag kände att det verkligen var på tiden att vi hade en riktig genomkörare, då det inte blivit någon på ett ganska bra tag.

Vi red mycket öppnor och slutor genom hela lektionen och Mårten var väldigt spänd och trippig till och från. I början var det inte på tal om att han ville flytta sig någonting i sidorna, bara spände sig och drog upp huvudet i skyn så jag inte skulle få tag på honom. Fick rida som satan för att få ner honom på jorden igen, men efter ett tag började han slappna av och så blev det genast bättre.

Jag har haft lite svårt att jobba honom utan att han blir spänd nu ett bra tag, så det var skönt att det släppte lite i alla fall. Vi gjorde även lite öppnor och slutor i galopp, vilket han tyckte var fruktansvärt jobbigt men det är det som behövs just nu. Han måste få igång sina bakben och få upp ryggen istället för att bara sladda runt med rumpan och sänka ryggen och dra upp huvudet. I slutet av lektionen kändes han väldigt fin faktiskt, dcok var både han och jag näst intill slutkörda. Men det är då man känner att man har lyckats! Och då kvittar det faktiskt hur jobbigt det har varit på vägen dit, när man väl kommer till det stadiet då han slappnar av samtidigt som han trampar under sig och anstränger sig, då är det verkligen värt allt slit.

Igår tänkte jag att jag skulle köra lite samma upplägg som träningen i tisdags. Jag tror Mårten hade lite träningsvärk från dagen innan dock, för han var väldigt spänd och ville inte alls samarbeta. Sen var jag på utebanan helt själv också, och då blir Mårten mycket stissigare än vad han brukar vara när det är hästar i närheten. Han ville i vilket fall som helst inte alls koncentrera sig på mig och var faktiskt lite tjurig ett tag.

Blev bara att jag skrittjobbade honom faktiskt, travade några enstaka minuter och sen gick jag tillbaka till skritt för att få honom att slappna av och gå igenom lite. Red volter med mycket böjning i sidorna och slutor och öppnor på både rakt och böjt spår, och i slutet kändes han lite bättre. Dock inte i närheten som han kändes i tisdags men jag kände att det faktiskt räckte där. Gav honom ton av klappar så han skulle slappna av och förstå att han hade gjort rätt och tog in honom sedan.

Idag är det yttligare en träning för Pia på schemat. Tror vi ska hoppa idag, och det ska bli intressant. Skönt att få lite tips inför söndag då det är tävling igen och hoppas verkligen att jag sköter mig lika mycket som jag hoppas Mårten sköter sig. Ja, jag hoppas det går bra alltså.

Idag har jag varit sjuk och krasslig, utan någon anledning egentligen så jag har icke ridit min hästapålle idag. Min far följde med mig upp till stallet och hjälpte mig att mocka bla. och under tiden han gjorde det gjorde jag Mårten lite fin inför tävlingen på söndag.

Klippte hans man och hovskägg, pannluggen och svansen. På lördag får jag ta och borsta honom riktigt fin och få bort alla gräsfläckar han har nu. Får hoppas det går bättre på söndag än vad det har gjort på de två senaste tävlingarna då Mårten har varit lite småtöntig. Bockat och haft sig och inte alls lyssnat på mig. Hm. Men han är fin i alla fall min lilla häst. Träning ger färdighet!

Hej.

Länge sedan jag skrev nu. Men jag har helt enkelt inte haft lust. Det är väl såhär det kommer bli antar jag, vissa perioder skriver jag mer än andra och så.

Vilket fall som helst. Det har hänt en del sedan jag senast skrev. Jag har tävlat min första lokala på Mårten, då jag ramlade av och skadade nacken litet. (Hoppade dock en runda efter sen som gick bra, film kommer.)Har precis kommit igång med ridningen igen så vi har haft en liten minipaus. Men nu är nacken helt ok igen, tillräckligt ok för att rida i varje fall, så jag sitter uppe på min kära väns rygg igen. Jag tycker han har känts lite sådär i benen nu, men jag vet inte riktigt om det är stelhet eller vad det är för han känns inte halt och nickar inte eller någonting när man rider. Så jag vet inte. Är lite kluven.

I helgen, på lördag närmare bestämt, ska vi tävla igen. En liten klubbhoppning på hemmaplan, 90cm. Helgen efter det tävlar vi igen. På söndagen, en lokal på en närliggande klubb. Även då 90cm. Hoppas det går bra på båda dessa tävlingar, så jag slipper ramla av och bryta nacken eller något. Okul är det nämligen.

Anyway, nu ska jag ta mig i kragen och plugga vidare. Skolarbetena försvinner tyvärr inte av sig själva.